De indoeuropeiska folk som nådde norra Indiens floddalar vid början av andra årtusendet f.Kr. talade ett antal dialekter närmast besläktade med de iranska språken. En sådan dialekt användes i de religiösa Vedahymnerna, och främst på basis av denna språkform – som brukar kallas vediskt språk eller vedisk sanskrit – uppkom ett gemensamt högspråk för både religiös och profan litteratur. Att sanskrit har en del avvikande drag kan bero på att andra dialekter spelade in vid normaliseringen. Övriga indiska dialekter användes

(80 av 684 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Gunilla Gren-Eklund
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sanskrit/historia