Statsskick
Statsskicket har historiskt sett varit starkt präglat av direktdemokratiska inslag (folkomröstningar och beslutsfattande stormöten) och decentralisering av besluten från central till lokal nivå. Under efterkrigstiden har emellertid, trots motstånd från kommuner och kantoner, de centrala institutionernas inflytande ökat.
På
(39 av 273 ord)Valsystem
Alla medborgare över 18 år är röstberättigade, men först så sent som 1990 och efter ingripande av Högsta domstolen, fick kvinnorna
(21 av 146 ord)Politiska partier
Partipolitiken i Schweiz dominerades under andra halvan av 1900-talet av fyra stora partier. Under 2000-talet har dock nya partier tagit plats i den schweiziska politiken. Genom att den permanenta koalitionsregeringen oftast intar en enad front utåt framträder inte de partipolitiska motsättningarna lika tydligt som i andra länder.
Sedan 1980-talet har dock motsättningarna ökat, främst på grund av
(57 av 402 ord)Val
I valet till förbundsförsamlingen 2015 hade högernationalistiska SVP stark framgång medan SP, de båda gröna partierna och höger–centerinriktade BDP fick vidkännas tydliga bakslag.
Resterande 6 mandat i nationalrådet fördelades på fem mindre partier bland vilka finns ett
(37 av 263 ord)Politiska huvuddrag
Utrikespolitik
Utrikespolitiskt har Schweiz i mångas ögon en särställning på grund av sin traktatsfästa neutralitet. Den strikta tillämpningen av denna politik har lett till att Schweiz inte är medlem av något internationellt organ av överstatlig karaktär (med undantag för FN sedan 10 september 2002). Flera av FN:s fackorgan har sina
(50 av 351 ord)