Sicilien

Siciʹlien, ö i Medelhavet, tillhörig Italien; 25 710 km2, 5 miljoner

(11 av 63 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Natur

Sicilien, som är Medelhavets största ö, är huvudsakligen bergig. De sicilianska

(11 av 56 ord)

Befolkning

Befolkningen är koncentrerad till kustregionerna och de större städerna Palermo, Messina,

(11 av 42 ord)

Näringsliv

Sicilien lider liksom flera andra syditalienska regioner av betydande arbetslöshet och låg levnadsstandard. De viktigaste industrierna

(16 av 108 ord)

Förhistoria

Fynd på sydvästkusten antyder mänsklig närvaro redan under mellanpaleolitikum. På ön Levanzo och i Addauragrottan nära

(16 av 110 ord)

Historia

Under 700-talet f.Kr. började fenicier och greker att bosätta sig på Sicilien. Fenicierna anlade hamnstäder på västkusten, bl.a. Motya, Panormos (Palermo), Solus (Soluntum) och Lilybaeum (Marsala). Grekernas kolonisation av Sikelia (”sikelernas ö”) – tidigare även kallad Thrinakie (”Den trehörnade ön”) eller Trinakria (”Trebergsön”) – innebar en omfattande hellenisering av öst- och sydkusten (jämför Magna Graecia). Lokalbefolkningen förträngdes, förslavades eller till och med utrotades, men exempel på blandade bosättningar finns, bl.a. Morgantina. Under 400-talet f.Kr. organiserade Duketios en sikelisk motståndsrörelse, som

(80 av 688 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Barbro Santillo Frizell
  • Dick Harrison
  • Tomas Germundsson

Litteraturanvisning

Historia:
A. Ahmad, A History of Islamic Sicily (1975);
L. Bernabò Brea, Sicily before the Greeks (engelsk översättning, 2:a upplagan 1966);
M. Finley, Ancient Sicily (1979);
M. Finley m.fl., A History of Sicily (1986);
Donald Matthew, The Norman Kingdom of Sicily (1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Sicilien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sicilien