språkstörning
språkstörning, störning av olika språkfunktioner. Språkstörningar hos vuxna är vanligen följden av en hjärnskada, se afasi.
Språkstörning hos barn innebär försenad eller avvikande språkutveckling och skiljs från afasi. I internationell, engelskspråkig litteratur används sedan 1980-talet termen ”specific language impairment”, specifik språkstörning, vilket anger att språkstörningen är barnets överskuggande problem, medan utvecklingen i övrigt
(53 av 376 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
U. Nettelbladt, ”De svårförståeliga barnen”, i R. Söderbergh (utgivare),
Från joller till läsning och skrivning (
1997).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
språkstörning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/språkstörning