En långvarig lågkonjunktur hade lett till lönesänkningar och lokala konflikter, och när SAF sommaren 1909 proklamerade allmän lockout inom sitt område svarade LO 4 augusti med storstrejk. Denna riktade sig mot alla arbetsgivare i landet, och syftet var att stoppa hela samhällsmaskineriet; endast sjukvård och andra vitala funktioner undantogs.