Urans spontana fission sker på en tidsskala jämförbar med universums ålder, dvs. urankärnan har stabila isotoper med protontalet Z = 92. Grundämnen med större protontal blir alltmer ostabila, eftersom nuklider med ökande laddning får allt lägre fissionsbarriär och därför allt kortare halveringstid. Barriären tycks försvinna helt vid slutet av serien av aktinider