Under stormaktstiden hade på flera sätt grunden lagts för det följande skedet i språkhistorien. Kyrkolagen 1686 hade inrättat husförhörssystemet, som snart ledde till att svenskarna i långt högre grad än andra folk ute i Europa blev läskunniga. Den nya lagboken 1734 hade förberetts länge. Den anknöt stilistiskt till medeltidens lagar men hade en modernare och mer konsekvent stavning och ordböjning.

Språkdebatten under stormaktstidens slutskede var en god utgångspunkt för det framgångsrika standardiseringsarbete som kom att fortsättas på 1700-talet, då t.ex.

(80 av 727 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Ulf Teleman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Yngre nysvenska (1732–1900). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska/språkhistoria/yngre-nysvenska-1732-1900