(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Stenåldern: paleolitikum (ca 11000–8200 f.Kr.)

Under den senaste istidens slutskede vandrade renjägare in från europeiska kontinenten

(11 av 70 ord)

Mesolitikum (ca 8200–4000 f.Kr.)

De första bosättningarna efter isavsmältningen tillhör maglemosekulturen, som finns belagd över stora delar av Sydskandinavien. Boplatser i kärrmiljöer, senare ombildade till mossar där ben- och hornföremål bevarats väl, är de mest informativa (jämför Ageröds mosse). Från Västkusten

(37 av 264 ord)

Neolitikum (ca 4000–1800 f.Kr.)

Under tidigneolitikum (4000–3300 f.Kr.) nåddes Mellansverige av trattbägarkulturen. Samhället baserades på enskilda gårdar, som till följd av ett jordbruk som utarmade jorden flyttades en eller ett par gånger per generation. I

(31 av 219 ord)

Bronsåldern

Med den importerade metallen följde förutom tekniskt kunnande idéer och föreställningar om

(12 av 82 ord)

Period I–III: äldre bronsåldern (ca 1800–1100 f.Kr.)

De rikt dekorerade vapen och smycken som bevarats från denna tid – ofta med en nästan heltäckande, elegant, punsad spiralornamentik – är statusföremål som återspeglar samhällets sociala indelning. De tillverkades i

(31 av 215 ord)

Period IVVI: yngre bronsåldern (ca 1100–500 f.Kr.)

Bland fynden från denna tid är kombinationen rakkniv, pincett och syl (eller tatueringsnål) vanlig, men också svärd, yxor, halsringar och bältekupor förekommer. Småföremålen påträffas främst i lerurnor tillsammans med brända människoben, dvs. i brandgravar som grävts ned i fyllningen till

(40 av 280 ord)

Järnåldern

Det arkeologiska källmaterialet från järnåldern uppvisar stora regionala variationer i tid och rum. Det gör det också möjligt att urskilja sydligaste Sverige (huvudsakligen Skåne),

(24 av 170 ord)

Förromersk järnålder (ca 500 f.Kr.–Kr.f.)

Under den äldsta järnåldern hade sydligaste Sverige, östersjööarna och Västsverige intensiva

(11 av 62 ord)

Romersk järnålder (Kr.f.–400 e.Kr.)

Under denna period inträffade omfattande förändringar, framför allt från och med 200-talet. De äldre sociala mönstren ersattes av ett samhällsskick där individen fick allt

(24 av 167 ord)

Folkvandringstid (400–550 e.Kr.)

Samhällsomvandlingen i form av en maktkoncentration till olika centra fortsatte, något som kan utläsas av periodens rika och monumentala gravar, inte minst i Mälarlandskapen

(24 av 168 ord)

Vendeltid (550–800) och vikingatid (800–1050)

Vid slutet av järnåldern konsoliderades samhällsutvecklingen i riktning mot bildandet av större riken. I det arkeologiska materialet framträder inte minst Mälarlandskapen, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland starkt genom fastare bosättningsmönster, omfattande

(30 av 210 ord)

Medverkande

  • Evert Baudou
  • Lars Larsson
  • Åke Hyenstrand
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Förhistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverige/förhistoria