Rörelserna består vanligen av grimaser och tungrörelser men kan i svåra fall omfatta hela kroppen och vara förenad med ändrad kroppshållning (tardiv dystoni). Trots att rörelserna är påfallande för omgivningen är patienten ganska obesvärad. Förekomsten bland patienter med långvariga psykiska störningar är 15–20 % att jämföra med 6 % i ett klientel