Textilier grupperas efter användning och funktioner i beklädnadstextilier, inrednings- och hushållstextilier (ibland kallade hemtextilier)

(14 av 96 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Funktionskrav

Nästan alla beklädnadstextilier och en stor del av hemtextilierna deformeras lätt redan av små krafter (t.ex. över armbågar och knän), vilket gör att vi kan röra oss bekvämt. Deformationernas utseende har stor betydelse för den estetiska värderingen av textila produkter. Detta gäller särskilt draperingen, den form ett material får på grund

(51 av 364 ord)

Egenskaper

Textiliernas egenskaper bestäms av fibrernas och fibermassans egenskaper (se textilfiber), konstruktionen samt den fysikaliska och kemiska behandlingen av materialet. Fibermassan

(20 av 137 ord)

Tygtyper

Den vanligaste typen av tyg (dukvara) framställs genom vävning. Väv är starkare, stabilare och har lägre töjbarhet än trikå och fibertyg.

(21 av 143 ord)

Marknadsförhållanden

Världens textilförbrukning var relativt oförändrad från 1970 till 2000, cirka 9 kg per person. Därefter har konsumtionen stadigt ökat från 11 kg per person 2005 till

(26 av 175 ord)

Medverkande

  • Nils-Bertil Furvik
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Nutida textilier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/textilier/nutida-textilier