tingsfrid
tingsfrid, i äldre lagstiftning även benämnd rättegångsfrid, den frid och rättstrygghet som man i äldre tid försökte tillförsäkra såväl själva tingsmenigheten som dem som färdades till och från ett ting.
Brott mot tingsfriden medförde skärpt straffpåföljd. Före 1948 var det föreskrivet i lag att häradshövdingen skulle lysa tingsfrid innan tingsförhandlingarna började. Jämför edsöreslagstiftning och fridslagstiftning.
Information om artikeln
Källangivelse