Svitens tre första delar utgavs 1886–87 och utgör huvudpersonen Johans utvecklingshistoria med början i mörka minnen av barndom och skolgång. Ju närmare sin egen tid berättaren kommer desto mer sammanfaller Johan med honom själv. Med hänsynslös noggrannhet och energisk självanalys lägger författaren sig själv på dissektionsbordet. Berättelsen blir samtidigt en