Till Maximilian I:s efterträdare valde kurfurstarna hans sonson Karl V (1519–56), vars maktbas var ojämförligt mycket större än någon tidigare kejsares. Tack vare sin farfars skickliga giftermålspolitik härskade han redan över de österrikiska arvländerna, det så kallade burgundiska arvet, främst Nederländerna, samt det spanska väldet.

Hans ambition var att stärka riksenheten och kejsarmakten, och hans förutsättningar att nå detta mål tycktes vara goda. Att han trots allt misslyckades kan främst hänföras till två faktorer: de långvariga och resurskrävande krigen mot Frankrike

(81 av 750 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars-Arne Norborg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Religionsstridernas tid (1519–1648). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tyskland/historia/religionsstridernas-tid-1519-1648