Litteratur
Den första egentliga tyska litteraturen uppstod i klostren under den fornhögtyska tiden (750–1050) och bar spår av både germansk-hednisk och kristen kultur. Under denna tid upptecknade munkar bl.a. de hedniska trollformlerna ”Merseburger Zaubersprüche” (ca 970) och hjältedikten ”Hildebrandslied” (början av 800-talet) med rötter i folkvandringstiden. Det hedniska inslaget hade emellertid tidigt undanträngts av kristet präglade verk såsom skapelseberättelsen ”Wessobrunner Gebet” (ca 800), skildringen av världens undergång ”Muspilli” (slutet av 800-talet) och det på fornsachsiska avfattade eposet om Jesu liv, ”Heliand”
(80 av 1457 ord)Litteratur på 1900- och 2000-talet
Tiden före och under första världskriget präglades av expressionismen med lyriker som Georg Heym, Georg Trakl och Else Lasker-Schüler samt dramatiker som Georg Kaiser, Ernst Toller och Frank Wedekind. Som dess språkrör grundades i Berlin tidskrifterna Der Sturm (1910–32) och Die Aktion (1911–32). Från sekelskiftet hade som reaktion mot storstadslitteraturen Heimatkunst-rörelsen, med tidskriften Heimat som organ, vuxit sig stark; dess främste representant Gustav Frenssen blev med bonderomanen ”Jörn Uhl” (1901) en av tidens mest lästa författare. Samma år utkom Thomas
(80 av 1541 ord)