Statsskick och politik
Statsskick
USA:s statsskick grundar sig på konstitutionen från 1789 och de 27 tillägg som gjorts därefter. Den bygger på en maktdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande institutioner. Den verkställande makten utövas av presidenten och dennes administration, vilken innefattar ett kabinett med dess departement och ämbetsverk, olika executive offices, av vilka Budgetbyrån och Nationella säkerhetsrådet hör till de viktigaste, samt presidentens personliga stab, som de senaste decennierna fått ökat inflytande. Presidenten, som måste vara infödd amerikan, väljs på fyra år och kan
(80 av 944 ord)Valsystem
Presidenten väljs inte direkt av folket utan av ett elektorskollegium med representanter för de 50 delstaterna samt District of Columbia. Det totala antalet elektorer är 538, vilket innebär att en kandidat måste få
(33 av 233 ord)Politiska partier och skiljelinjer
Politiken i USA domineras av två stora partier, Demokratiska partiet (dem) och Republikanska partiet (rep). Det finns flera andra partier men dessa har mycket begränsat politiskt inflytande, särskilt på nationell nivå. Lokalt i några delstater kan de ibland få visst inflytande. Vid enstaka tillfällen har ett tredje parti eller en så kallad oberoende presidentkandidat kunnat spela en viss roll även nationellt. Men då har det handlat om att den
(69 av 481 ord)Politik
Flera händelser och beslut under republikanen George W. Bushs tid vid makten har fortsatt att prägla USA och amerikansk politik. Efter 11 september-attackerna 2001 tog Bush initiativ till attacken mot Afghanistan (se Afghanistankriget 2001–2021). Hans beslut två år senare att anfalla även Irak utan stöd i FN (jämför Irakkriget) och hans vägran att underteckna det så kallade Kyotoprotokollet mot global uppvärmning (se klimatkonventionen) gjorde honom kontroversiell både i USA och internationellt.
I ett läge där USA befann sig i svår
(80 av 1035 ord)