väte
väte (en försvenskning av franska hydrogène, jämför hydrogen; se nedan, avsnittet
(11 av 30 ord)Förekomst
Den observerbara delen av universum består till 70–80 viktprocent av väte. Solens massa består till minst 70 procent av väte, och mer än 80 procent av massans atomer utgörs av väte. Väteatomer
(32 av 208 ord)Egenskaper
Väte finns i naturen som en blandning av de tre isotoperna protium, 1H, deuterium (tungt väte), 2H eller D, och tritium, 3H eller T. Tritium är radioaktiv. Protiumatomens kärna består av en proton, deuteriumatomens av en proton och en neutron och tritiumatomens av en proton och två neutroner. De tre isotopernas atomkärnor benämns proton, deuteron och triton; samlingsnamnet är hydroner.
Vid kärnreaktioner i solen produceras energi, bland annat genom fusion av protoner under bildning av helium, positroner
(77 av 861 ord)Framställning och produktion
Väte är en betydelsefull industriråvara. Petroleumprodukter i form av naturgas och olja är dominerande som råvaror. Även biobränslen, kol och vatten kan användas. Vid ångreformering upphettas naturgas med vattenånga till ca 800 °C över en nickelkatalysator,
(36 av 243 ord)Användning
Stora mängder väte används för industriell framställning av ammoniak, metanol och saltsyra, för avsvavling av petroleum, katalytisk krackning av petroleumprodukter och hydrogenering av omättade oljeprodukter.
Vätgas
(26 av 179 ord)Väte i energisystem
Väte finns i närmast outtömlig mängd och har dessutom flera egenskaper som gör det intressant i energisammanhang. Väte är dock ingen energikälla: det måste framställas genom tillförsel av energi och är därför i likhet med el en energibärare. Till skillnad från el kan väte lagras direkt.
Redan på 1800-talet presenterades förslag om att använda väte som bränsle i motorer eller för andra energitillämpningar. Jules Verne skrev i ”Den hemlighetsfulla ön” 1874 att vattnet, delat i sina beståndsdelar genom elektricitet, skulle
(80 av 873 ord)Föreningar
Väteatomen har endast en elektron, som i grundtillståndet ligger i elektronskalet 1s. Detta rymmer maximalt två elektroner. I kemiska föreningar kan den
(22 av 151 ord)Historik
År 1671 observerade Robert Boyle att en gas bildas då järn löses i vitriololja (svavelsyra). Andra 1600-talskemister, som Johann Baptist van Helmont, Turquet de Mayerne (1573–1655) och John Mayow, gjorde sannolikt liknande observationer. Som vätets upptäckare räknas vanligen Henry Cavendish. År 1766 framställde
(43 av 307 ord)