Vestaler kunde tjänstgöra livet ut; deras rätt att avgå (och gifta sig) vid fyrtio års ålder tycks sällan ha utnyttjats. Vestaler var förbjudna såväl att ingå äktenskap som att ha sexuellt umgänge: överträdelse var belagd med dödsstraff. Prästinnorna utskildes ur sin familjebindning, och i faderns ställe inträdde översteprästen, pontifex maximus.