vetenskapshistoria
vetenskapshistoria, historisk disciplin som studerar vetenskapens, särskilt naturvetenskapens, utveckling. Den innefattar såväl enskilda discipliners historia som den samlade vetenskapens betydelse och samband med världsbild och samhällsutveckling.
Under 1800-talet började man på olika håll i Europa ge översikter över naturvetenskapens historia. Britten William Whewell utgav ett sådant pionjärarbete, ”History of the Inductive Sciences” (1837). Fransmannen Auguste Comte, positivismens grundare, föreslog 1832 att professurer i vetenskapshistoria borde inrättas. I Tyskland utkom dels enskilda
(71 av 503 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
W.F. Bynum m.fl. (utgivare),
Dictionary of the History of Science (
1981);
P.T. Durbin (utgivare),
A Guide to the Culture of Science, Technology, and Medicine (
1980);
R.C. Olby m.fl. (utgivare),
Companion to the History of Modern Science (
1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
vetenskapshistoria.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vetenskapshistoria