vismut [viʹs-], det naturligt förekommande stabila grundämne som har störst relativ

(11 av 30 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

Vismut är det minst vanliga av kvävegruppens element. Medelhalten i jordskorpan

(11 av 76 ord)

Framställning och produktion

Vismut erhålls huvudsakligen som biprodukt vid framställning av koppar, bly och

(11 av 68 ord)

Egenskaper

Vismut finns i naturen som stabil isotop med masstalet 209. Låga halter av de radioaktiva isotoperna med masstalen 210, 211, 212 och 214 finns i radioaktiva mineral, där de ingår som kortlivade mellanprodukter i sönderfallet av uran, torium och aktinium. Vismut är en tung, spröd, grovkristallin

(46 av 322 ord)

Användning

Vismut används i form av lättsmälta legeringar som utnyttjas för till exempel elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska anordningar för brandsläckning samt vid lödning. Exempel är Woods metall och Roses metall. Legeringarna används också i tillämpningar

(36 av 250 ord)

Föreningar

I kemiska föreningar antar vismut oftast oxidationstalet −3, 0, 3 eller 5. Trevärda föreningar är stabilast. Föreningar av femvärd vismut är starka oxidationsmedel. Föreningar av en- och tvåvärd vismut finns men är instabila.

Vismutin, vismutväte, vismuthydrid, BiH3, är vid rumstemperatur en giftig, färglös instabil gas, som kondenserar

(47 av 337 ord)

Historik

Ordet vismut (tyska Wismut) är av omdiskuterat ursprung, möjligen efter vismutfyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen, Erzgebirge, och tyska muten ’inmuta’, alltså ungefär

(24 av 170 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding
Källangivelse
Nationalencyklopedin, vismut. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vismut