dissonant
dissonant
2dissonan´t subst. ~en ~er
ORDLED: dis-son-ant-en
• dissonerande ton(följd)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
dissonant.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/dissonant-(1)