haka
haka
2ha`ka verb ~de ~t
ORDLED: hak-ar
SUBST.: hakande, hakning
1 (ofta med partikel) fästa (med ngt som är vinkelböjt mot rörelseriktningen) t.ex. med hake el.
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
haka.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/haka-(2)