spegel
spegel
spe`gel subst. ~n speglar
ORDLED: spegl-ar
• (plan) iordningställd yta som har förmåga att reflektera ljus och därvid ge en synbild av den
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
spegel.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/spegel