stor

stor

¹stor adj. ~t, komp. större [stör´e], superl. störst
ORDLED: stör-re

1 som har en utsträckning i rummet som (klart) överskrider genomsnittet för företeelsen i fråga {MOTS. liten 1}: storblommig; storrutig; storvuxen; ett ~t hus; de letade efter en större lägenhet; han var ~ och stark; hon är ~ till växten; även en ~ katt är ett litet djur; han är ~ för sin ålder; ha ~a fötter; resa ut i ~a världen; hon tittade