välla
välla
väll`a verb vällde vällt, pres. väller
ORDLED: väll-er
SUBST.: vällande, vällning (till 2)
1 strömma
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
välla.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/välla