C. engagerade sig för en ombildning av det belgiska katolska partiet i kristdemokratisk riktning. År 1911 blev han justitieminister och fungerade som sådan i den belgiska exilregeringen under världskriget. Åren 1920–21 ledde C. som premiärminister en koalitionsregering och beklädde sedan ministerposter i olika regeringar under mellankrigstiden.