Kārlis Ulmanis var en av ledarna inom den lettiska självständighetsrörelsen och var fyra gånger regeringschef: 1918–21 (med kort avbrott), 1925–26, 1931 och 1934. Sistnämnda år proklamerade Ulmanis undantagstillstånd, sände hem parlamentet och regerade därefter med en diktators befogenheter, från 1936 som president. År 1940 deporterades Ulmanis till Sovjetunionen, där han