tanna
tanna (arameiska, pluralis tannaūim, ’repeterare’, ’lärare’), tannait, från ca 200 e.Kr. medhjälpare som de amoreiska rabbinerna (se amora) brukade ha i lärohusen både i Palestina och i Babylonien.
Tannaiterna fungerade som levande bokrullar och kunde de muntliga samlingarna utantill, kunde lära ut dem och kunde ur minnet perfekt citera önskade ställen.
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.