fluorescens [-ʃε´ns eller -sε´ns] (engelska fluorescence, av fluorit), en form av luminiscens (utsändande av ljus) från ett system. Fluorescens förutsätter att systemet först har exciterats (utifrån tillförts energi) genom absorption av ljusstrålning. Fluorescens är mycket kortlivad; om den exciterande strålningen tillförs i form av en mycket kort ljusblixt, kommer fluorescensen att upphöra efter några få nanosekunder. Fluorescens skiljer sig härigenom från fosforescens, som har längre varaktighet (se nedan avsnittet Mekanism). Fluorescens förekommer såväl i fast fas som i lösning och i gasfas. Den utsända strålningen har vanligen längre våglängd än exciteringsstrålningen (Stokes ... (92 av 615 ord)







