molekyʹlspektroskopiʹ, molekylspektrometri, benämning dels på spektroskopiska tekniker som bygger på att elektromagnetisk strålning absorberas av eller emitteras från molekyler, dels på teoretisk behandling av relationer mellan dessa fenomen och molekylstrukturer, speciellt med

(32 av 225 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Mikrovågsspektroskopi

Här studeras absorption av strålning i frekvensområdet 10–100 GHz, orsakad av övergångar mellan rotationsenerginivåer hos molekyler i gasfas av lågt tryck (ca 10–2 Pa). För att absorbera mikrovågor måste molekylen ha ett permanent dipolmoment. En mikrovågsspektrometer har en klystron som strålningskälla, en vågledare som behållare för provet och en detektor bestående av en kristalldiod med förstärkare.

(56 av 402 ord)

Vibrations- eller infrarödspektroskopi

Här studeras absorption av strålning i frekvensområdet (9–120)·1012 Hz, orsakad av övergångar mellan olika vibrationsenerginivåer. Frekvensen i infrarödspektra (IR-spektra) anges oftast i ”vågtal” (ν̄ ), som är antalet vågor per centimeter. IR-spektra faller normalt inom området 300–4 000 cm–1.

I den teoretiska behandlingen av vibrationsspektroskopi uppfattas molekylen som en samling masspunkter, atomerna, sammanhållna av de kemiska bindningarna. Varje par av atomer som är bundna till varandra direkt eller via

(69 av 493 ord)

Vibrations–rotationsspektroskopi

Infrarödspektra av enkla molekyler i gasfas visar karakteristisk finstruktur, beroende på att övergångar mellan olika rotationsnivåer sker samtidigt med vibrationsövergången. Ett typiskt vibrations–rotationsspektrum (bild 2)

(25 av 168 ord)

Spektroskopi i det ultravioletta och synliga området

Övergångar mellan olika elektronenerginivåer leder till absorption eller emission av kvanta motsvarande våglängder (λ) mellan ca 900 och ca 150 nm, (4,5–27)·1019 Hz (nära IR, synligt ljus och UV). Medan rotations- och vibrationsenerginivåerna kan beräknas med klassisk mekanik, kräver beräkning av elektronenerginivåer kvantkemiska metoder, och tillförlitliga teoretiska beräkningar för mera komplicerade molekyler har först nyligen blivit tillgängliga.

Elektronövergångar medför i allmänhet ändringar i vibrations- och rotationstillstånd, och absorptionsspektra av enkla molekyler i gasfas visar omfattande finstruktur. Överljudsstråltekniken (supersonic jet

(79 av 626 ord)

Ramanspektroskopi

I denna teknik utsätts ett prov i lösning för en stark mono­kromatisk ljusstråle (laserljus med frekvensen ν0) i ett frekvensområde där provet inte

(23 av 167 ord)

Mössbauerspektroskopi

Vid radioaktivt sönderfall bildas många nuklider i energirika, exciterade tillstånd, och när de avger sin överskottsenergi utsänds ett kvantum gammastrålning med ett mycket smalt frekvensintervall. Denna strålning skulle i princip kunna detekteras genom resonansabsorption i samma nuklid i grundtillståndet. De absorberade kvanta skulle återutsändas i alla riktningar och kunna registreras med en konventionell gammastrålningsdetektor. Tidiga experiment

(56 av 400 ord)

Andra metoder

Till molekylspektroskopi räknas också metoder som elektronspinnresonans, NMR-spektroskopi, fotoelektronspektroskopi och cirkulär

(11 av 12 ord)

Medverkande

  • Jan Sandström

Litteraturanvisning

Journal of Molecular Spectroscopy 1957–;
C.N. Banwell, Fundamentals of Molecular Spectroscopy (3:e upplagan 1983);
S. Svanberg, Atomic and Molecular Spectroscopy (2:a upplagan 1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, molekylspektroskopi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/molekylspektroskopi