kvinnans historia
kvinnans historia, framställningar av kvinnans faktiska ställning i samhället och familjelivet
(11 av 20 ord)Antiken
Antik kvinnohistoria har sedan 1980-talet varit föremål för intensiv forskning. Källproblemen är dock stora: i stort sett all antik litteratur är skriven av och för en manlig elit. Kvinnliga röster hörs nästan aldrig och kompletterande arkivmaterial o.d. saknas i stort sett. Gravinskrifter och bildmaterial kan komplettera bilden, men är behäftade med tolkningssvårigheter.
De antika samhällena är heller ingen enhet: medan kvinnornas ställning i det faraoniska Egypten var förvånansvärt självständig, med arvsrätt och fulla ekonomiska rättigheter, var den mer begränsad i
(80 av 638 ord)Medeltid (ca 800–1500)
Under medeltiden skedde i det europeiska samhället en rad omvälvande förändringar. Vikingafärder, kristnande, etablerandet av kyrka och kloster, statsbildning och urbanisering berörde både kvinnor och män. Trots det långa tidsperspektivet kvarhölls de juridiska villkor som gav kvinnan en gentemot mannen underordnad ställning. Detta liksom deras sociala tillhörighet var det som i första hand påverkade kvinnans ställning i samhället och familjen.
Även om det finns exempel på starka och självständiga kvinnor, som agerade i egen sak och var politiskt inflytelserika, var
(80 av 743 ord)1500–1800
Det europeiska samhällslivet genomgick även under perioden 1500–1850 ett antal genomgripande förändringar: reformationen, statsbildning och absolutism, den franska revolutionen och dess följdverkningar samt en begynnande industrialisering.
Kvinnors såväl som mäns villkor påverkades, om än inte alltid på samma sätt.
I renässansens höviska riddarkultur, som under 1400-talet fick fotfäste främst bland ekonomiskt burgna skikt i de italienska stadsstaterna Florens och Venedig, beundrades och dyrkades kvinnan. Kyskhet föreskrevs för kvinnor medan män medgavs erotiska förbindelser även utanför äktenskapet.
Nordeuropas brott med katolska
(80 av 860 ord)1850–2000
Kvinnornas situation i västvärlden under perioden från 1850 till i dag karakteriseras av att den formella ojämlikheten mellan könen försvinner. Det var dock inte inledningsvis självklart att kvinnorna skulle omfattas av det moderna samhällets formella jämlikhet, utan kvinnor har varit tvungna att kämpa för att uppnå samma rättigheter som män: i Sverige fick ogifta kvinnor rätt att bestämma över sig själva 1863; 1921 fick de för första gången rösta i ett riksdagsval och 1927 fick de rätt att gå på
(80 av 656 ord)