arkiv

arkiv (senlatin archiʹvum, av grekiska archeiʹon ’förvaringsplats för officiella register’, ’byggnad

(11 av 41 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Verksamhet

Arkiven tar emot, bevarar, vårdar och tillhandahåller handlingar av olika slag (protokoll,

(12 av 84 ord)

Organisation

I arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) finns bestämmelser för arkivmyndigheterna samt för den statliga och kommunala förvaltningen. År 1618 upprättades Riksarkivet, landets centrala arkivmyndighet. Den regionala arkivvården sköts via landsarkiven. Sedan januari 2010 är landsarkiven avdelningar inom Riksarkivet i en gemensam myndighet. Malmö stadsarkiv, Stadsarkivet i Stockholm och Värmlandsarkiv fullgör också uppgifter som

(53 av 372 ord)

Historia

Under antiken bevarade både greker och romare sina viktigaste urkunder i templen. Tabularium i Rom, uppfört 78 f.Kr. och som fortfarande delvis är

(23 av 161 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Anna Christina Ulfsparre
  • Dicte Helmersson
  • Tomas Lidman

Litteraturanvisning

Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven (1993–);
Arkiv hemma och ute, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven 1995;
Arv och anor, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven 1996;
Konsten att arkivera: Handledning för hembygdsföreningar, utgiven av Sveriges hembygdsförbund (2005);
E. Ahlström (utgivare), Spara, förvara, arkivera (2002);
B. Broomé,Handskriftssamlarna och de svenska arkiven 1700–1950 (1977);
L. Högberg & T. Gustafson, Arkivera: Bevara föreningens historia (2004);
T. Kjölstad, 7 kapitel om arkiv- och informationsvetenskap (2005);
A.C. Ulfsparre (utgivare), Arkivvetenskap (1995).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, arkiv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arkiv