barnomsorg, samlande benämning på samhällsstödd förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Riksdag och regering anger de nationella målen och riktlinjerna för barnomsorgen. Bestämmelser finns i skollagen, i läroplanerna och i allmänna råd. Dessa bestämmelser skall styra innehållet i barnomsorgen och garantera en likvärdig verksamhet oavsett var i landet verksamheten anordnas.

Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till barn vilkas föräldrar förvärvsarbetar

(62 av 436 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utveckling

En kraftig utbyggnad av barnomsorgen har pågått sedan 1960-talet, och vid utgången av år 1998 var behovet av platser i det närmaste tillgodosett i

(24 av 165 ord)

Grupper och personal

Kommunerna ansvarar enligt skollagen för förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens kvalitet. Verksamheten skall utgå från varje barns behov. Personalen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att

(24 av 169 ord)

Läroplan

År 1996 överfördes ansvaret för barnomsorgen från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet med avsikten att integrera barnomsorg och skola som ett led i det livslånga lärandet. Genom att all pedagogisk verksamhet för barn och unga betraktas som en helhet skapas förutsättningar för ett gemensamt tänkande kring barns utveckling och lärande. I januari 1998 fördes bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg in i skollagen, och Skolverket blev central tillsynsmyndighet

(65 av 461 ord)

Historik

Det moderna svenska samhällets barnomsorgsformer har utvecklats ur de tidigare institutionsformerna barnkrubba, barnträdgård (kindergarten) och arbetsstuga.

Barnkrubborna är föregångare till daghemmen. Den första inrättades 1854 för att ge stöd och hjälp åt barn till fattiga förvärvsarbetande mödrar. Krubborna var torftigt utrustade och det fanns inga krav på utbildad personal. Stiftelser, församlingar och föreningar var huvudmän. En förändring skedde först omkring 1930, då heldagsomsorg för förskolebarn började bli ett behov i

(70 av 498 ord)

Medverkande

  • Gertrud Schyl-Bjurman
  • Sigbrit Wollbrand

Litteraturanvisning

Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3, 1988:4 och 1988:7; Barnomsorg 1987–88, utgiven av Socialstyrelsen (1988);
A. Myrdal, Stadsbarn: En bok om deras fostran i storbarnkammare (1935);
M. Rohlin, Skolbarns omsorg – en samhällsfråga? Den offentliga skolbarnsomsorgen ur ett nutidshistoriskt perspektiv (1995);
G. Simmons-Christensen, Förskolepedagogikens historia (1977);
I. Tallberg Broman, Perspektiv på förskolans historia (1995).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, barnomsorg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/barnomsorg