Borneo [bɔ:ʹrneo], indonesiska Kalimantan, den största av Stora Sundaöarna i Sydkinesiska

(11 av 75 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Borneo har en kompakt form med tydlig längdaxel i sydvästlig-nordöstlig riktning. Kustlinjen är föga sönderskuren, endast i nordöst förekommer

(19 av 135 ord)

Växt- och djurliv

Låglandet täcks av tropiska regnskogar, som på rikare underlag domineras av träd i familjen dipterocarpusväxter. Dessa skogar är synnerligen artrika, med bl.a.

(22 av 151 ord)

Befolkning och etnografi

Majoriteten av Borneos invånare är bosatt längs kusterna. Inlandets regnskogar är däremot glest befolkade (0,3 invånare per km2).

Borneos inhemska befolkning består av två huvudgrupper: dajaker och malajer. Malajerna är bosatta längs kusterna, där de är sysselsatta inom jordbruk, fiske och administration.

(42 av 303 ord)

Näringsliv

Huvudnäringen är jordbruk, med ris som huvudgröda, i kombination med majs, kassava,

(12 av 79 ord)

Historia

Borneos geografiska förutsättningar har resulterat i en komplex politisk struktur. Olika etniska grupper har under årtusenden bedrivit svedjebruk och levt på vad regnskogen erbjudit. De första organiserade staterna uppstod vid flodmynningarna, sannolikt redan vid vår tideräknings början. Deras efterföljare var tidvis underordnade mäktigare riken i arkipelagen, som Srivijaya (ca 680–1080) på

(51 av 362 ord)

Medverkande

  • Hans Antlöv
  • Ingvar Svanberg
  • Lars Kaskija
  • Stefan Anderberg
  • Sven Behrens
  • Thommy Svensson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

J. Avé & V.T. King, Peoples of the Weeping Forests: Tradition and Change in Borneo (1986);
M. Klum, Skogens öga: Bilder från Borneos inre (1997);
C. Padoch & N.L. Peluso (utgivare), Borneo in Transition: People, Forests, Conversation and Development (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Borneo. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/borneo