Lettland, stat vid Östersjön; 64 589 km2, 1.9 miljoner invånare (2023). Lettland gränsar

(13 av 82 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Lettland är i huvudsak ett slättområde med en del högre kullområden, bland vilka Vidzemehöjderna i mellersta delen är högst. Bland de många floder som mynnar

(25 av 177 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Lettland är i huvudsak ett slättområde med ett böljande landskap som höjer sig mot öster. En del mer kuperade områden förekommer, bland vilka Vidzemehöjderna i mellersta

(26 av 184 ord)

Klimat

Lettland har längst i väster ett maritimt påverkat, varmtempererat klimat, medan de östra, inre

(14 av 96 ord)

Växt- och djurliv

Lettland är ett låglandsområde med många mindre sjöar och floder. Hela den 50 mil långa kusten domineras av sandstränder, här och var med sanddyner, och landet saknar kustnära öar.

Trots att skogar täcker drygt hälften av landytan och mossar och myrmarker upptar en tiondel ger Lettland ett betydligt mindre vilt intryck än grannlandet Estland, främst på grund av relativt omfattande, småskaliga jordbruksbygder. Jordbrukslandskapet med öppna ängsmarker, floder och skogsdungar blir emellertid allt sällsyntare i takt med nedläggning av jordbruk och

(80 av 737 ord)

Befolkning

Lettlands befolkning minskar genom födelseunderskott och omfattande emigration. Enligt officiell statistik sjönk antalet invånare från nära 2,7 miljoner 1989 till 2,1 miljoner 2011. År 2023 beräknades invånarantalet vara 1,9 miljoner. Det innebär att befolkningen minskat med

(36 av 253 ord)

Språk

Statsspråket i Lettland är lettiska. Ca 1,34 miljoner människor i Lettland och ca 200 000 utanför Lettland har lettiska som modersmål.

När Lettland blev självständigt 1918 antogs lettiska som officiellt

(30 av 201 ord)

Religion

Letter tillsammans med litauer och fornpreussare utgjorde under förkristen tid en språklig och kulturell enhet. En bild av deras religion ger den rika folkloren, särskilt folkpoesin (dainas), och bilden kompletteras av arkeologiska utgrävningar. Människorna levde i en värld där skapargudarna var

(41 av 290 ord)

Utbildning

Skolväsendet i Lettland går tillbaka till upprättandet av en domskola i Riga 1211. År 1590 grundades den första skolan med lettiska som undervisningsspråk. Med reformationen utökades undervisningen till de bredare befolkningslagren, men det var först i Livland, under den svenska tiden, som grunden lades för en egentlig folkskola. År 1630 inrättades på Gustav II Adolfs befallning ett läroverk i

(59 av 421 ord)

Sociala förhållanden

Lettland är ett av EU:s fattigare länder. Sedan mitten av 1990-talet har landet liksom de andra baltiska staterna haft en kraftig ekonomisk tillväxt, med undantag för de sista åren av 00-talet då landet drabbades av en allvarlig finanskris. Välståndet är ojämnt fördelat i landet och skillnaderna växte sig än större med den ekonomiska krisen i slutet av 00-talet. Genomsnittslönen i Litauen var 2007 drygt 560 euro, medan minimilönerna låg på drygt 170 euro.

Skillnaden mellan stad

(76 av 536 ord)

Mynt

Lettland ersatte 1992 den ryska rubeln med en motsvarande lettisk rubel.

(11 av 25 ord)

Ekonomi och näringsliv

Under 2011 återhämtade Lettlands ekonomi sig från EU:s djupaste recession, och med hjälp av ett treårigt internationellt låneprogram var statsbudgeten på väg mot balans. Statsskulden, som ökat betydligt på senare år, motsvarade 2010 cirka 45 procent av BNP. 

När Lettland gick in i EU

(45 av 314 ord)

Jordbruk

Trots att de naturliga förutsättningarna för odling är relativt dåliga är jordbruket en viktig del av Lettlands näringsliv. Omkring 1/3 av landets yta är

(24 av 170 ord)

Skogsbruk

Ungefär hälften av Lettlands yta var täckt av skog 2010, en betydande ökning sedan

(14 av 94 ord)

Fiske

Förutsättningarna för fiske är jämförbara med övriga östersjöländers, och Lettland har goda hamnar i Riga, Ventspils

(16 av 109 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Lettland är mycket fattigt på industriellt användbara råvaror och mineral. Merparten av behovet måste täckas genom import eller tillgodoses genom återvinning. Kommersiellt brytbara förekomster av dolomit, kalksten och gips liksom av sand och

(33 av 232 ord)

Industri

Lettlands industri producerar främst livsmedel, skogs- och trävaror, metallvaror, textil och kläder, elektronik och elektroteknik. Skogs- och trävaror är också de största exportprodukterna. Förhållandevis låga industrilöner gav länge Lettland konkurrensfördel, och produktionsvolymen växte stadigt mellan 2001 och 2007, då ekonomin överhettats och lönerna ökat med

(45 av 321 ord)

Utrikeshandel

Drygt 70 procent av Lettlands export går till övriga EU-länder. De viktigaste marknaderna är Litauen, Estland, Ryssland,

(17 av 120 ord)

Turism och gastronomi

Lettland besöktes 2012 av drygt 1,4 miljoner turister. Främst kommer besökarna från Ryssland, Litauen, Tyskland och Finland. Landets lilla format gör att de flesta mål kan nås genom dagsutflykter från Riga. Rigas gamla stad hyser tre stora tegelkyrkor, varav domkyrkan, med alla byggnadsstilar representerade från romansk stil till barock, är den märkligaste. I de intilliggande klosterbyggnaderna finns Rigas historiska museum, med intressanta föremål från svensktiden. I

(66 av 469 ord)

Transporter

Det geografiska läget har gjort Lettland till transitpunkt för handel såväl i öst–västlig som nord–sydlig riktning. Det transportnät som byggdes ut på sovjettiden används i dag för växande godstransport från Ryssland,

(31 av 219 ord)

Massmedier

Det lettiska medielandskapet har genomgått stora förändringar sedan landets självständighet 1991.

(11 av 51 ord)

Internet och mobiltelefoni

Lettlands surfbeteende skiljer sig inte mycket från övriga västvärldens – de globala

(12 av 83 ord)

TV och radio

Radiosändningar inleddes 1925 med en andra kanal 1948 och TV-sändningar 1954.

(11 av 60 ord)

Dagspress och magasin

Det finns ett 20-tal dagstidningar i Lettland, varav åtta riktar sig till den rysktalande befolkningen (2012). Den största är Diena (’Dagen’),

(21 av 144 ord)

Statsskick och politik

Lettland återgick i samband med självständigheten 1991 till den konstitution som

(11 av 78 ord)

Statsskick

Lettland är en parlamentarisk demokrati med en president som statsöverhuvud. Presidenten utses enligt ett elektorssystem av parlamentet och kan väljas för

(21 av 148 ord)

Politik

Det proportionella valsystemet har givit upphov till ett flerpartisystem där nya partier tenderar att tillkomma inför varje nytt val medan andra försvinner. Regeringarna är genomgående koalitionsregeringar. Under 1990-talet och fram till 2002 återfanns det liberala och Europainriktade partiet Lettlands väg (Latvijas Ceļš, LC) i samtliga regeringskoalitioner. Politiken domineras generellt av mitten- och högerpartier med liberal eller konservativ framtoning. Det nationalistiska inslaget i politiken har representerats av partiet Fosterland och frihet (Tēvzemei un Brīvībai, TB–LNNK), som också det satt med i ett

(81 av 1007 ord)

Rättsväsen

Trots uppnådd självständighet fortsätter man i Lettland att i brist på

(11 av 59 ord)

Försvar

Försvaret 2004 bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om tolv månader och omfattar 4 800 man. Försvaret är organiserat med en infanteribrigad, fyra

(25 av 165 ord)

Litteratur

Fram till mitten av 1800-talet utgjordes den lettiska litteraturen av muntligt traderad folkdiktning och tyskpåverkad religiös uppbyggelselitteratur. Vid det nationella uppvaknandet blev lettiskan litteraturspråk i en modern diktning. År 1879 utkom den första lettiska romanen, Mērnieku laiki (’Lantmätarnas tid’), av

(40 av 280 ord)

Drama och teater

Inom den lettiska kulturen intar teatern, med början i de folkloristiska maskeradupptågen, en framstående plats. Den sceniska teaterns popularitet växte snabbt, så att det mot

(25 av 176 ord)

Film

Fram till Sovjetunionens ockupation 1940 hade Lettland en begränsad, sporadisk filmproduktion. Vilis Lapenieks (1908–83) ”Zvejnieka dels” (’Fiskarens son’, 1939) är dock en klassiker från mellankrigstiden.

Under

(26 av 182 ord)

Konst

Brukskonsten hade en första blomstringstid på 400-talet med stiliserade ornament i metallarbeten, vävnader och träsniderier. I det patriarkaliskt styrda medeltida agrarsamhället fick den traditionella baltiska ornamentiken allt mindre utrymme. Den tidiga romanska och gotiska konsten kom till i en atmosfär av överrumplande kolonisation.

Från senare delen av 1700-talet fick många lettiska konstnärer sin utbildning i främst Sankt Petersburg men också i Dresden, Berlin och Paris. Under 1800-talets

(67 av 473 ord)

Arkitektur

Fram till 1100-talets slut uppförde man i Lettland enbart byggnader av trä, vanligtvis i knuttimringsteknik. Efter de tyska korsriddarnas intåg byggdes de första murade byggnaderna, bl.a. kyrkan i Ikšķile från 1185, men ända in på 1500-talet var 2/3 av kyrkorna byggda av trä.

Under 1200–1400-talen uppstod städer vid flera av de feodala slotten. Då byggdes också nya befästa slott, karakteriserade av en kvadratisk gård med torn i de yttre hörnen. Ett ståtligt exempel på gotik utgör kyrkan Svētā Pētera i

(80 av 590 ord)

Musik

Letternas folkviseskatt är mycket stor (ca 1½ miljon uppteckningar har gjorts). I en expressiv, stringent vers- och musikform återspeglas livet från vaggan till graven, etiska och estetiska värderingar, dödskulten och ett förtroligt samspel med den levande naturen. Visorna, som förmodligen har mycket gamla anor, bygger på improvisation. Flertalet är korta och återger en tanke i fyra metriskt strängt utformade textrader sjungna i två verser, ofta med omtagningar. De långa visorna uppvisar en likartad struktur (verser, refränger) och har episka drag. Alla

(81 av 661 ord)

Dans

De äldsta folkdanserna består av ring- och kedjedanser (dārzinš) i två- eller tretakt, som utförs i raskt tempo, med övervägande sprungna steg, små hopp eller s.k. polkasteg. En yngre typ utgörs av pardanser, de

(34 av 240 ord)

Folkkultur

Den traditionella folkkulturen i Lettland är i grunden en bondekultur, utformad under livegenskapen, som här upphörde stegvis efter 1817. Även om landet till stor del utgörs av

(27 av 189 ord)

Sport

Fotboll var den främsta idrotten under självständighetsperioden 1918–40 och har fortsatt att vara den mest populära sommaridrotten i landet. Herrlandslagets avancemang till

(22 av 156 ord)

Förhistoria

De äldsta arkeologiska fynden i Lettland härrör från slutet av den preboreala tiden, dvs. 9000-talet f.Kr. Befolkningen levde av jakt och fiske

(22 av 154 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Tyskdominerad medeltid

Namnet Lettland som benämning på hela det lettiska territoriet användes inte förrän under 1800-talets nationella uppvaknande, men då hade de baltiska kurerna, semgallerna (se Semgallen) och lettgallerna

(27 av 192 ord)

Polsk–svensk–ryska maktskiften

Under 1500-talet försvagades det tyska greppet om Lettland. Tyska ordens och Hansans inflytande minskade genom framväxten av starka och expansiva nationalstater på båda sidor av Östersjön samt genom Nederländernas nyvunna dominans i östersjöhandeln. Reformationen, som snabbt vann insteg i Riga,

(40 av 281 ord)

Under Ryssland

Ånyo lyckades adeln utverka autonomi för lantdagen, som dominerades av adeln och stadsombud, vilket under 1700-talet ledde till ytterligare exploatering av de redan rättslösa bönderna. Under åren 1817–19 fick de livegna sin personliga frihet, dock utan att få behålla sin tidigare brukade jord, och först på 1860-talet växte en klass av lettiska självägande bönder fram. Vid samma tid

(58 av 408 ord)

Det självständiga Lettland (1918–40)

En av den fria republikens första åtgärder var att genomdriva en jordreform, som omfördelade jorden från balttyska godsägare till småjordbrukare. Lettland fick 1922 en

(24 av 168 ord)

Lettland under andra världskriget

När andra världskriget bröt ut förklarade Lettland sig neutralt. Molotov–Ribbentrop-pakten från augusti 1939 hade dock redan

(16 av 114 ord)

Sovjetväldet och dess undergång

Inträdet i Sovjetunionen innebar en socioekonomisk revolution som drevs längre i Lettland än i Estland och Litauen; den moskvadirigerade ekonomin omorienterades från jordbruk till tung industri, de självägande bönderna förvandlades till kolchosbönder

(32 av 226 ord)

Självständigt igen

Demokratiska val till det fria Lettlands parlament hölls för första gången på femtio år i juni 1993. Månaden därpå valdes Guntis Ulmanis till president. Språkvetaren Vaira Vīķe-Freiberga, med en exil-lettisk bakgrund från Kanada, valdes till president 1999 och satt till 2007. Trots att presidentposten framför allt har symbolisk betydelse skänkte Freiberga stadga och integritet åt ett politiskt system som ofta anklagats för motsatsen. Hon efterträddes 2007 på presidentposten av läkaren Valdis Zatlers.

Koalitionsregeringen som tog makten 1993 och dominerades av

(80 av 809 ord)

Medverkande

  • Aija Priedite
  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Arne Bengtsson
  • Baiba Kangere
  • Bertel Tingström
  • Claes Levinsson
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Ingemar Breithel
  • Irena Dunkels
  • Jan Kask
  • Jan von Konow
  • Janis Krastins
  • Janis Kreslins
  • Jonas Gruvö
  • Klas-Göran Karlsson
  • Li Bennich-Björkman
  • Magnus Sylvén
  • Mara Lace
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils Storå
  • Ojars Sparitis
  • Owe Ronström
  • Per Arne Tjäder
  • Per Söderberg
  • Sven Behrens
  • Ted Bjarme
  • Torsten Edgren
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
I. Lodzina, ”Lettlands växtvärld – en översikt”, Fauna och flora 1992;
V. Olsson, ”Fåglar och fågelstudier i Lettland”, Vår Fågelvärld 1989;
J. Priednieks (utgivare), Latvian Breeding Bird Atlas 1980–1984 (1989);
S. Widstrand, ”Lettlands rika fågelmarker plötsligt möjliga att besöka!”, Fauna och flora 1991;
S. Widstrand, ”Lettland – Fågelrikt grannland som öppnade sig”, Vår Fågelvärld 1991.
Musik:
L. Apkalns, Lettische Musik (1977);
I. Dunkele, Zur Struktur der lettischen Volkslieder ”Pūt, vējin̦i” (1984);
M. Kuusi (utgivare), Finnish Folk Poetry-Epic (engelsk översättning, 1977).
Historia:
A. Balodis, Lettlands och det lettiska folkets historia (1990);
A. Bilmanis, A History of Latvia (1951);
K. Gerner & S. Hedlund, The Baltic States and the End of the Soviet Empire (1993);
J. Hiden & P. Salmon, The Baltic Nations and Europe: Estonia, Latvia and Lithuania in the Twentieth Century (1991);
A. Kasekamp, A History of the Baltic States (2010);
D. Kirby, Northern Europe in the Early Modern Period: The Baltic World 1492–1772 (1990);
D. Kirby, The Baltic World 1772–1993: Europe’s Northern Periphery in an Age of Change (1995);
A. Lieven, The Baltic Revolution: Estonia, Latvia, Lithuania and the Path to Independence (2:a upplagan 1994);
R. Misiunas & R. Taagepera, The Baltic States: Years of Dependence, 1940–1991 (2:a upplagan 1993);
G. von Rauch, The Baltic States: Years of Independence; Estonia, Latvia, Lithuania 1917–1940 (1974).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Lettland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lettland