musslor (medellågtyska mussel(e), muschele, ytterst av latin muʹsculus, se muskel), Bivaʹlvia, klass blötdjur med ca 15 000 nu levande arter i sött, bräckt eller salt vatten.

Musslor karakteriseras av att kroppen skyddas av två skal, som är förbundna med varandra genom ett ligament längs en del av ryggkanten. På buksidan finns ett slags fot, en kraftigt muskulös, kilformig bildning, som kan förlängas genom att den vattenfylls och förkortas genom att musklerna drar ihop

(73 av 511 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fiske

Fiske efter musslor sker kommersiellt med ett trålliknande redskap som dras

(11 av 73 ord)

Odling

Odling av musslor sker huvudsakligen extensivt. Man utnyttjar den naturliga larvproduktionen och tillhandahåller bara konstgjorda fästytor (t.ex. pålar, risknippen, korgar, rep eller plastband)

(23 av 160 ord)

Utveckling

De äldsta kända musslorna, släktena Fordiʹlla och Pojetaia [-taiʹa], var endast millimeterstora och levde i havet under äldre kambrium (för ca 560 miljoner år sedan). De utvecklades troligen från de enskaliga rostroconcherna, en utdöd klass musselliknande blötdjur. Under ordovicium differentierades musslorna i ett flertal huvudgrupper, och redan i slutet av perioden (för ca 450

(54 av 397 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Anders Warén
  • Bengt Sjöstrand
  • Bertil Johansson
  • Louis Liljedahl
Källangivelse
Nationalencyklopedin, musslor. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musslor