injektering (för etymologi se injektion), i byggtekniken åtgärd för att fylla ut hålrum med ett flytande ämne som sedan stelnar och antar fast form.

injektering (för etymologi se injektion), metod inom injektionsmetallurgi.

jetinjektering, metod för förstärkning i t.ex. jord, se injektering.

jordförstärkning, samlande benämning på metoder att höja en jords lastupptagande förmåga för vägar, byggnader och liknande utan samtidiga oönskade stora deformationer.

Hallandsåstunneln, Hallandsåsprojektet, 8,6 km lång järnvägstunnel genom Hallandsåsen i nordvästra Skåne, invigd 2015.

injekte´ra verb ~de ~t ORDLED: in-jekt-er-ar SUBST.: injekterande, injektering