argumente´ra verb ~de ~t ORDLED: argu-ment-er-ar SUBST.: argumenterande, argumentering; argumentation

dygdetik, etisk teori som sätter individens handlingsbenägenheter i centrum.

stora smällen, benämning på den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes för cirka 13,8 miljarder år sedan, och därefter utvecklades under snabb expansion.

Wollstonecraft, Mary, född 27 april 1759, död 10 september 1797, brittisk feminist, författare och filosof.

Rousseau, Jean-Jacques, född 28 juni 1712, död 2 juli 1778, schweizisk-fransk författare och politisk filosof.

Platon, 427–347 f.Kr., grekisk filosof.

situationsetik, uppfattningen att ett moraliskt omdöme aldrig kan sträcka sig utöver den konkreta enskilda situation i vilket det fälls.

suveränitet, folkrättslig term för en stats självständighet och oavhängighet i förhållande till andra stater ( extern suveränitet) och för dess maktmonopol inom det egna territoriet ( intern suveränitet).

me too-rörelsen, globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp. 

liberalfeminism, feministisk riktning som hävdar kvinnors rätt att åtnjuta samma grundläggande demokratiska fri- och rättigheter som män.