alarmreaktion, inledande fas av det generella anpassningssyndromet GAS, en biologisk försvarsreaktion hos djur inklusive människor inför yttre påfrestningar ( stress).

alarmeringssystem, system som består av organ för informationsinhämtning (t.ex. radarstationer), alarmeringsledning och larmanordningar.

alarmämnen, ämnen (en typ av feromoner) som på kemisk väg, oftast som dofter, informerar artfränder om en fara.

alarmeringscentral, en SOS-Central med telefonnummer 112.

alar´m subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: a-larm-et

alarme´ra verb ~de ~t ORDLED: a-larm-er-ar SUBST.: alarmerande, alarmering

alarme´rande adj., ingen böjning ORDLED: a-larm-er-ande

alarmis`tisk adj. ~t ORDLED: a-larm-ist-isk

alarmis´t subst. ~en ~er ORDLED: a-larm-ist-en

koncentration, inriktande och kvarhållande av uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller på en viss aktivitet.