andlig, motsats till världslig; t.ex. andliga riddarordnar (ordnar som under korstågstiden förenade riddarideal med celibatslöfte, t.ex. Johannitorden, Svärdsriddarorden, Tempelherreorden, Tyska orden), andliga ståndet (prästeståndet), andlig domsrätt, andliga sånger (sång med kristet innehåll), andligt frälse (den befrielse från bl.a. skatt och krigstjänst som kyrkan åtnjöt i Sverige under medeltiden), andlig släktskap (bandet mellan dopbarn och fadder som i medeltiden uteslöt äktenskap mellan dessa), andlig vård (den lagstadgade själavården i försvaret och i fängelser).

andlig, motsats till ”köttslig” eller ”själisk”; i kristen tradition om sådant som kommer från Guds Ande, t.ex. andliga gåvor ( nådegåvor), andlig hänryckning ( tungomålstalande), andlig ingivelse ( inspiration).

andlig, motsats till kroppslig: om sådant som tillhör människans inre liv, t.ex. andliga övningar och andligt liv ( spiritualitet).

andlig vägledning, råd och föreskrifter som ges åt en person som vill fördjupa sin andliga övertygelse.

andlig domsrätt, den kyrkan tillkommande domsrätten.

andligt och världsligt regemente betecknar en av Luther, i uppgörelse med medeltida teologi, utformad syn på Guds styrelse av världen.

andlig offertjänst, andlig tempeltjänst. En vanlig utveckling inom religionerna är att materiella ting (t.ex. templet) och gudstjänsthandlingar (t.ex. de blodiga offren) med tiden spiritualiseras, dvs. omtolkas i förandligande riktning: det sanna templet är den gudstjänstfirande menigheten, det sanna offret är hjärtats hängivenhet till gudomen osv.

andlighet, begrepp som har blivit vanligt sedan 1990-talet och som närmast återger det engelska ordet spirituality (se spiritualitet).

andligt äktenskap, det högsta stadiet av den mystiska erfarenheten sådan den framställs huvudsakligen i kristen spiritualitet.

andlig vård, samlande benämning på kyrkornas och samfundens verksamhet inom försvar, fångvård och sjukhusvård.