andning, respiration, term som vanligen avser yttre andning, dvs. transport av syrgas in i och koldioxid ut ur ett djur via ett andningsorgan eller genom huden.

andningskedja, elektrontransportkedja, serie av proteinkomplex med enzymer som katalyserar delsteg vid oxidationen av substanser i cellandningen.

konstgjord andning, åtgärder för att upprätthålla andningen hos en person med nedsatt andning eller andningsstillestånd.

frigörande andning, engelska conscious connected breathing (’medveten sammanhängande andning’), rebirthing, andningsteknik som introducerades på 1970-talet i San Francisco av Leonard Orr ( född 1937).

andningsvolym, se andning.

andningscentrum, en grupp av nervceller i hjärnstammen vars impulser via celler i ryggmärgen reglerar andningen.

andningsdepression, nedsatt funktion av andningscentrum, vilket leder till otillräcklig ventilation och nedsatt gasutbyte.

andningssvikt, andningsinsufficiens, respirationsinsufficiens, medicinsk term för tillstånd där den yttre andningen inte fungerar tillfredsställande och kroppen därför inte får normalt gasutbyte, dvs. tillförsel av syre och elimination av koldioxid.

Kussmauls andning, Kussmaulandning, andningsrubbning som förekommer vid anhopning av sura ämnesomsättningsprodukter i kroppen (metabolisk acidos), t.ex. vid diabeteskoma.

andningskvot, respiratorisk kvot, RQ, kvoten mellan koldioxidproduktion och syrgaskonsumtion (båda i mol/min) vid andning under stabila förhållanden.