assimile´ra verb ~de ~t ORDLED: as-sim-il-er-ar SUBST.: assimilerande, assimilering; assimilation

norska, nationalspråk i Norge och modersmål för de flesta norska medborgare (4,6 miljoner, 2022).

judar, ett folk med ursprung i Främre Orienten.

kurder, sydvästasiatiskt folk som bor främst i bergsområdena i gränslandet mellan Turkiet, Iran och Irak samt i smärre områden i norra Syrien (Kurdistan).

Neptunus, forntida latinsk gudomlighet, ursprungligen med anknytning till floder, sjöar och källor men tidigt assimilerad med den grekiske havsguden Poseidon.

Calvincykeln, Calvin–Benson-cykeln, den reduktiva pentosfosfatcykeln, metabolisk cykel i växter uppkallad efter Melvin Calvin.

Bysantinska riket, senantik och medeltida statsbildning med tyngdpunkt i östra medelhavsområdet.

integration kallas processen när något förenas med något annat.

ainu, aino, ett icke-japanskt folk på ön Hokkaido i norra Japan.

goter (latin Goti), benämning på vissa germanfolk under antiken och tidig medeltid.