avtal, ensidig eller ömsesidig utfästelse att utföra en viss prestation, t.ex. en överlåtelse av ett föremål eller utförande av en tjänst.

avtalspreliminärer, inom avtalsrätten en sammanfattande term för det som föregår det slutliga avtalet.

a`vta äv. a`vtaga verb avtog avtagit avtagen avtagna, pres. avtar äv. avtager ORDLED: av--tag-it SUBST.: avtagande

avtalsstatut, enligt internationell privaträtt den rättsordning som tillämpas på ett avtalsförhållande som har internationell karaktär.

avtalsvillkor, de villkor inom avtalsrätten som bestämmer avtalsparternas rättigheter och skyldigheter.

avtalstolkning, inom avtalsrätten att utröna den gemensamma partsviljan.

avtalsbrott, kontraktsbrott, innebär att någon inte fullgjort sina avtalsförpliktelser, t.ex. utfört dem för sent eller på ett felaktigt sätt.

avtalsfrihet, civilrättslig huvudprincip som innebär att var och en själv ska kunna bestämma om avtal ska ingås, med vem avtalet ska ingås och vilket innehåll avtalet ska ha.

avtalsrekvisit, förutsättning för bindande avtal.

avtalsförhandling, överläggning mellan parterna på arbetsmarknaden om slutande av kollektivavtal.