befogenhet, term som används inom fullmaktsrätten för att särskilja vad en fullmäktig på grund av uppdragsgivarens, huvudmannens, instruktioner får göra vid ingående av avtal med tredje man, från vad han kan göra med bindande verkan för huvudmannen.

befo´genhet subst. ~en ~er ORDLED: be-fog-en-het-en

Hitler, Adolf, född 20 april 1889, död 30 april 1945, tysk politiker (nazist), rikskansler från 1933, statschef från 1934.

USA är ett land i Nordamerika.

konstitutionell monarki, statsform där en kung (drottning etc.) är statschef med strikt begränsade befogenheter enligt författningen (konstitutionen).

Gustav III, född 24 januari 1746, död 29 mars 1792, svensk kung 1771–92, äldste son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika.

Gorbatjov, Michail, född 2 mars 1931, död 30 augusti 2022, sovjetisk (rysk) politiker, generalsekreterare i kommunistpartiet och landets högste ledare 1985–91.

Weimarrepubliken, benämning på Tyska riket från 11 augusti 1919, då en republikansk, demokratisk och parlamentarisk författning antogs av en konstituerande nationalförsamling i Weimar, till 30 januari 1933, då Hitler blev rikskansler.

monarki, statsform i vilken den högsta makten innehas eller symboliseras av en i regel på livstid ärftligt utsedd monark.

kommun, territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse.