borgen, kaution, ett åtagande som innebär att en eller flera personer, borgensmän, övertar ansvaret att betala en skuld som kredittagaren, gäldenären, inte kan infria.

borgenär, fordringsägare, den som har en fordran mot någon annan, gäldenären.

borgensman, person som går i borgen för annan person vid t.ex. borgenslån.

borgenslån, kredit mot säkerhet i form av någon annans personliga betalningsansvar (borgen).

borgare, ursprungligen invånare i en stad, senare person tillhörig en särskild klass i samhället.

borgen, en summa pengar som ställs som säkerhet för att en anhållen eller häktad person som försätts på fri fot ska infinna sig till rättegång.

Borgen, Johan, född 28 april 1902, död 16 oktober 1979, norsk författare, journalist och kritiker.

borgen [bår´jen] subst., ingen böjning, n-genus ORDLED: borg-en

enkel borgen, borgen som medför betalningsskyldighet för borgensmannen bara om fordringsägaren (borgenären) visat att gäldenären saknar förmåga att betala skulden eller håller sig undan, om annat inte har avtalats.

kommunal borgen. Kommuns rätt att ikläda sig borgensförbindelser var i äldre kommunallagstiftning (liksom åtskilliga andra ekonomiska beslut) underkastad detaljerade föreskrifter.