destruera, förstöra (t.ex. i destruktionsanläggningar).

destrue´ra verb ~de ~t ORDLED: de-stru-er-ar SUBST.: destruerande, destruering; destruktion

gasrening, avskiljning av föroreningar från en gas.

destruktionsanläggning, anläggning för att förstöra, destruera, miljöfarliga material och avfallsprodukter, t.ex. giftiga och i naturen stabila (så kallade persistenta) organiska föreningar.

destruktion, förstörande; som medicinsk term: avgränsat sönderfall, nedbrytning av en del av en vävnad eller ett organ.

materialteknik, vetenskapen om material och deras praktiska användning, dvs. forskning och tillämpning av kunskap rörande sammansättning, struktur och framställning av material och deras koppling till egenskaper och användning.

SAKAB AB, Svensk Avfallskonvertering AB, företag bildat 1969 med ensamrätt att ta hand om svenskt farligt avfall samt förbränning av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.

Fontana, Domenico, 1543–1607, italiensk arkitekt och ingenjör.

hemofili, klassisk blödarsjuka, en grupp ärftliga sjukdomar med markant blödningsbenägenhet.

fågelinfluensa, aviär influensa, sjukdom som orsakas av ett flertal subtyper av influensavirus typ A.