-
disciplin, vetenskap(sgren), fackområde; ordning, lydnad, tukt.
-
disciplinansvar, ett lagreglerat, utomstraffrättsligt sanktionssystem för bl.a. arbetstagare med statlig anställning.
-
discipli´n [-si-]
subst. ~en ~er
ORDLED: discipl-in-en
Svensk ordbok
-
kvalitativ metod, inom samhällsvetenskaperna ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras, att datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder.
-
Disciplina clericalis (lat., ’prästerlig undervisning’), textsamling avfattad på latin av den spanske juden Petrus Alfonsi, tidigast 1106, då han tog dopet.
-
disciplinpåföljd, sanktion som en arbetsgivare i bestraffningssyfte ålägger en arbetstagare för förseelse i anställningen, t.ex. varning, suspension (avstängning utan lön) eller löneavdrag.
-
disciplinnämnd finns vid varje svensk statlig högskoleenhet och får finnas vid kommunal högskola.
-
-
Disciplinkompaniet,
Värvade arméns disciplinkompani , kompani som bestod av utstraffat (ur rullorna struket) manskap vid arméns värvade trupper och flottan, vilket där fullgjorde sin återstående värvningstid som arbetsmanskap.
-
disciplinstraff, en 1986 avskaffad form av straff för ett mindre allvarligt brott förövat av krigsman.