diskret (latin discretus ’åtskild’, ’försedd med urskillningsförmåga’, form av discerno ’avsöndra’, ’skilja åt’), som vetenskaplig term: åtskild, icke kontinuerlig.

diskret matematik, det matematiska studiet av diskreta storheter och system till skillnad från kontinuerliga.

diskret komponent, separat kapslad halvledarkomponent, avsedd att förbindas elektriskt med andra komponenter på kretskort eller keramiksubstrat.

diskret fördelning, begrepp inom sannolikhetsteorin.

diskretisering, inom matematiken teknik att överföra ett matematiskt problem till ett beräkningsbart problem med ändligt många variabler.

diskretionär, inom juridiken: att någon har diskretionär beslutanderätt innebär att han kan träffa sina beslut efter eget fritt bedömande, obunden av fasta regler.

diskre´t adj., neutr. ~ ORDLED: dis-kret

diskretion [-ʃo´n] subst. ~en ORDLED: dis-kret-ion-en

foton, ljuskvantum, ljusets och det elektromagnetiska fältets minsta energikvantum.

statistiska fördelningar, speciella funktioner som används inom statistiken och sannolikhetsteorin för att beskriva troligheten eller den relativa frekvensen av olika möjliga resultat av slumpmässiga experiment.