eljest äv. eljes [el`- äv. el´-] adv.

frihet, jämlikhet, broderskap, slagord präglat 1793, under franska revolutionen, i cordelierklubben i Paris.

medborgerliga fri- och rättigheter, medborgarnas rättigheter gentemot överheten.

form, inom filosofin term som i anknytning till den aristoteliska filosofin länge fungerat som beteckning för de speciella egenskaper som gör ett ting till vad det är eller för de i tinget inneboende väsensegenskaperna, en innebörd som fortfarande lever kvar i viss modern thomistisk filosofi. Även hos Aristoteles betecknade ordet form ( morphē) emellertid också på ett mer vardagligt sätt ett tings yttre gestalt.

skadegörelse, brott som begås av den som uppsåtligen förstör eller skadar annans fasta eller lösa egendom.

bränsle, ämne eller material med kemiskt eller på annat sätt bunden energi.

församling, kristen menighet.

ria, vanligen ett torkhus inom en gårdsanläggning, ofta på grund av brandfaran uppförd ett stycke utanför den övriga gården, men termen har också använts om större anläggningar för torkning av t.ex. sjöskadad spannmål.

Storsjöodjuret, ett folkloristiskt eller möjligen kryptozoologiskt fenomen som knutits till Storsjön i Jämtland, tidigast antytt 1635.

transcendentalfilosofi, den filosofi som i Kants efterföljd strävar att klarlägga de nödvändiga eller oundgängliga grundvalar på vilka all vår kunskap vilar.