ekipage, elegantare åkdon, inklusive hästar och betjäning.

ekipage, inom ridsporten: häst och ryttare.

ekipage, förr ett skepps utrustning (jämför ekipagemästare).

ekipagemästare (jämför ekipage), officer som vid ett svenskt örlogsvarv förestod ekipageavdelningen.

ekipage [-a´ʃ] subst. ~t [-a´ʃet], plur. ~, best. plur. ~n [-a´ʃen] ORDLED: ekip-ag-et

bobsleigh, vintersport med specialbyggda, styr- och bromsbara kälkar, som framförs av en besättning, normalt två eller fyra man, i för ändamålet särskilt konstruerade isbelagda banor.

cirkus, romersk rännarbana, avlång, med en rundad kortsida.

vagn, i strikt betydelse ett hjulfordon med två axlar och mer än två hjul; vagnen kopplas till någon form av drivanordning, t.ex. dragdjur, traktor eller bil.

Rousseau, Henri, 1844–1910, fransk konstnär, ofta kallad le Douanier (’tullaren’).

Redon, Odilon, 1849–1916, fransk konstnär.