elimination, kemisk reaktionstyp där ett omättat bindningssystem bildas genom avspjälkande av två antingen identiska eller olika fragment från en molekyl.

elimination, avlägsnande, bortskaffande. inom matematiken en metod att lösa ekvationssystem.

elimination, avlägsnande, bortskaffande. sammanfattande benämning på de olika processer som leder till att en substans försvinner från kroppen, i regel från blodet.

eliminationsdiet, eliminationskost , diet där man metvetet undviker ett eller flera födoämnen.

elimination [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: e-lim-in-at-ion-en

Gauss eliminationsmetod, en metod att systematiskt reducera antalet obekanta i ett ekvationssystem.

disackarider, kolhydrater som kan antas bildade ur två monosackarider genom elimination av en vattenmolekyl.

halveringstid, beteckning t _1/2, hastighetsmått som används vid förlopp där hastigheten avtar i proportion till den kvarvarande mängden.

urinämnescykeln, ureacykeln, den process hos människan och vissa djur (se nedan) i vilken urinämne (urea) bildas från det kväve som frigörs vid nedbrytningen av såväl kroppens egna som födans proteiner.

ekvation, ett (algebraiskt) sammanhang som uppfylls av en okänd storhet (ett obekant tal, vanligtvis betecknat med x).